måndag 3 januari 2011

Änglagård -tredje gången gillt blev årets första biobesök. Och man kan tycka vad man vill om den här filmen, men jag gillade den! Filmen är varm och mysig, sommarscenerna från "mitt" Västergötland underbara, skådespelarna gör sina rollfigurer övertygande och bra, ( som t.ex. Sven Wollter och Tord Pettersson!) och filmen har scener som både får en att skratta och få en tår i ögonvrån. Jo, det här var ett litet, enkelt men mysigt lyckopiller till film! Dessutom blev jag imponerad av Helena Bergströms dotter Molly. Nästan bättre som skådespelerska än sin mamma...

Här kommer listan på förra årets biofilmer.


Den sista jag såg, London River, har jag glömt att skriva om. Kan kortfattat säga att det var en fin och rörande film om bombningarna i London 2005, en film om främlingsfientlighet och rädslan för det okända. Sevärd!








London River
Up
Greenberg
Grown Ups
Alice i underlandet
Du levande

3 kommentarer:

Marie sa...

Vilket film-år du hade i 2010. Min sista film i år 2010 blev din första film i 2011. Gillade den. Hoppas på fler biobesök i år. Kram och GOTT NYTT ÅR!

Marie sa...

Åh, Änglagård måste jag se! Spelar ingen roll om den är bra eller inte, jag bara älskar scenspråket i Colin Nutleys filmer o hur han fångar allt "svenskt"! :)

Ninni sa...

Du är flitig att se film du :) Önskar bara att jag kom iväg på bio lite oftare.
Såg förresten en film alldeles nyss, på DVD, som jag tyckte var ganska mysig. Du som har varit i Provence uppskattar säkert de vackra vyerna. "En lanthandel i Provence", en film av Éric Guirado. Klart sevärd tycker jag.
Må så gott!
Kram NInni